Har ditt kaffe en rättvis eftersmak?

av Louise den 20 juli 2009

I flera artiklar här på fikabloggen har vi nämnt att kaffet varit ekologiskt och/eller rättvisemärkt. Idag ska vi dyka djupare i den rättvisemärkta kaffekoppen.

Kaffe odlas främst i småskaliga jordbruk på landsbygden i utvecklingsländerna. Oftast är kaffeodling en familjetradition och det är svårt för odlaren att hitta alternativa försörjningsmetoder. Den enskilda kaffeodlaren har svårt att hävda sig på världsmarknaden och den ekonomiska osäkerheten som följer på detta blir stor. Kaffet köps upp av mellanhänder som i sin tur säljer det på kaffeauktioner där de internationella företagen handlar. Marknadspriset varierar kraftigt och kan ibland t.o.m. understiga produktionskostnaden för den enskilde odlaren.  Stora plantager med avlönad arbetskraft är ovanligt. 

Småskaligheten gör att det är relativt enkelt att organisera odlingskooperativ, som sedan kan certifieras för rättvisemärkt odling enligt internationella kriterier. Blir kooperativet certifierat garanteras ett minimipris för kaffet, en premie som kan användas för t.ex. skolbygge betalas ut för att stimulera det lokala samhället och odlaren garanteras en minimilön. En förbättrad ekonomisk situation för familjen minskar också förekomsten av barnarbete, eftersom familjen då har råd att låta barnen gå i skola istället för att arbeta. På en certifierad odling får inga barn under 15 år anställas. Demokrati och utveckling av det lokala samhället stimuleras genom att odlaren får mer inflytande över sina liv och sin vardag. Kooperativens medlemsantal kan variera från ca 100 till tiotusen enskilda odlare, som genom att organisera sig kan sälja sitt kaffe utan mellanhänder på världsmarknaden.

Kaffe är den näst största handelsvaran i världen och i Sverige dricker vi 1 % av världens kaffe per år. Det innebär nio kilo per person och år. Så nästa gång du står i butiken och tvekar mellan lockerbjudandet ”tag 3 – betala 2” och det rättvisemärkta dyrare alternativet - tänk en gång till på de odlare som kämpar för en bättre vardag och kosta på dig en rättvis eftersmak till din kaffetår!

{ 6 kommentarer… läs dem nedan eller lägg till en }

Amanda juli 21, 2009 kl. 16:01

Jag håller helt med om fördelarna med rättvisemärkt. Det garanterar inte att allt går rätt till, men det bidrar betydligt till det.

Ärligt talat blev jag förvånad när jag såg denna rubrik för det är sällan man hör Jesper tala om sådana här frågor. Sedan såg jag att det var Louise som skrivit bloggposten :)

Jag dricker inte kaffe (inte än i alla fall, kommer antagligen att börja någon gång i framtiden) men det finns ju också rättvisemärkt choklad, bananer, fotbollar, leksaker, några fina muggar som står på min byrå här bredvid, Svenska kyrkans unga-t-shirts, cola o s v.

En av mina lärare i humanekologi tvivlade på hur viktigt det var med individuella inköp jämfört med större politiska och strukturella beslut. Det har han rätt i i och för sig, och rättvisemärkt är kanske inte slutmålet/universallösningen men jag tror ändå att det är ett bra steg i rätt riktning. Rättvisemärkt kan även vara ett steg in i ett större internationellt engagemang och ett sätt att göra något konkret. Att bara prata blir inte trovärdigt. Se även http://www.rattvisemarkt.se

Louise juli 21, 2009 kl. 18:50

Åja, det ska nog gå att få Jesper in på rättvisebanan också… ;-)

Garantier finns det aldrig och din lärare har säkert rätt i att struktuella förändringar ger större effekt MEN jag tycker inte man kan smita undan det individuella ansvaret genom att gömma sig bakom politiska beslut. Oavsett om skillnaden totalt sett är marginell om jag köper rättvisemärkt eller inte, så blir skillnaden aldrig större om vi inte börjar agera på den individuella planet också. Det handlar ju om att ta ansvar för och se sin del i orättvisorna i världen, som jag i och för sig inte skapat, men som jag genom mina val i vardagen bidrar till att upprätthålla.

Jesper juli 21, 2009 kl. 19:14

Att få mig rättvisemärkt hade varit ett projekt ändå… :-) I övrigt lyfter jag på hatten för ert resonemang och instämmer…

Amanda juli 24, 2009 kl. 15:17

Louise, jag håller helt med dig om att det är viktigt med individuellt agerande också och jag tycker att rättvisemärkt är fantastiskt bra och handlar gärna i världsbutiker. Svenska kyrkans unga som jag är aktiv i har t ex jobbat mycket för det. Jag har flera kompisar där som har fått utlopp för internationellt engagemang på ett konkret sätt genom ambassadörsutbildning och arbete för rättvisemärkt och det har ibland varit starten på ett lite bredare engagemang. T ex har jag en kompis i Jokkmokk som har startat Sveriges nordligaste världsbutik och en i Arboga som har sytt banandräkt och demonstrerat. Vad som är roligt är nu när Rättvisemärkt börjar få mer genomslag och finnas alltmer i vanliga butiker så att efterfrågan sänder signaler till företagen.

Att jag påtalar detta med att fullständiga garantier saknas är för att rättvisemärkt självt har gjort det, som svar på kritiken från något granskningsprogram. Jag litar fortfarande på att rättvisemärkt gör sitt bästa för att främja goda villkor för producenterna även om de inte kan garantera och ändra något från en dag till en annan, utan det är ju en process. Vissa påstår att det är elakt mot producenter som inte lever upp till kraven att köpa rättvisemärkt, men det tycker jag är att skylla ifrån sig och börja i fel ända.

Faran ligger väl i det jag skrev tidigare och att man kanske förleds att tro att världen ska räddas i första hand genom konsumtion, när överdriven konsumtion snarast är en orsak till vissa problem vi har i dag.

Louise juli 25, 2009 kl. 08:12

Att det finns rättvisemärkta alternativ i den vanliga butiken tror jag är avgörande. Själv tycker jag att det är lovvärt med världsbutiker, men jag gör mig inte omaket att åka dit när jag ska veckohandla. Så tillgängligheten är a och o, om rättvisemärkta produkter inte bara ska bli något för de redan invigda. Jag tror också att det har ganska stor betydelse att stora producenter erbjuder rättvisemärkta alternativ, vad det gäller kaffe så gott som alla märken, för konsumentens vilja att välja detta alternativ.

Det är viktigt att internationellt engagemang inte blir något för en liten klick extrema idealister, utan något som gemene man kan känna igen sig i. Där är en stor och viktig bit information, så att det blir tydligt vilka samband som finns mellan vår livsstil och andras fattigdom, men också att det är något jag kan vara med och påverka utan att det blir så stort att jag låter bli för ”det spelar ändå ingen roll vad jag gör”.

Amanda juli 28, 2009 kl. 01:55

Jag håller med.

Lämna en kommentar

{ 2 trackbacks }

Föregående inlägg:

Nästa inlägg: